Stiftelsen tar initiativ till att samla in medel efter att ha fått input från aktiva djurräddare om att ett eller flera djur har behov av att få kostnader för veterinärvård täckta. Därefter postas en insamling på nätverket Kattjourens Facebooksida som har väldigt stor genomslagskraft och når många människor.

Stiftelsen betalar alla kostnader för veterinärvård, medicin och andra saker som behövs för att rädda individen.  Varje inlägg om en insamlingsindivid syftar till att samla in medel både till just den individen och till alla dem som stiftelsen hjälper utan att ha en separat insamling för. Varje månad får mellan 30-100 djurindivider hjälp med veterinärvård via stiftelsen.

Insamlingsstiftelsen Kattjourens strävar efter att varje krona av insamlade medel, med avdrag för nödvändiga kostnader för insamling, ska gå till direkta kostnader för de räddningsinsatser som djurskyddsverksamheter och djurvänner gör för katter och andra djur. 

Direkta kostnader är sådant som kan kopplas till räddningen av djurindivider (exempelvis veterinärvård, rehabilitering, medicin, samt transport ). 

Övriga  utgiftsposter utgör indirekta kostnader och består främst av marknadsföringskostnader på sociala medier (där marknadsföring är en förutsättning för att ett insamlingsinlägg ska nå ut), kostnader för att motta swhishbetalningar, webbhotell samt porto när hjälpmaterial som organisationer, djurägare och djur behöver. 

Insamlade medel används aldrig till löner. Stiftelsens djurrättsarbete utförs alltid ideellt. Alla som engagerar sig i stiftelsens verksamhet för djur – oavsett om det gäller juridiskt arbete, marknadsföringsexpertis, löpande bokföring eller praktisk hantering av insamling – gör det pro bono, utan ersättning. 

I de fall stiftelsen anställer någon handlar det om anställning för projekt som uteslutande finansieras av projektmedel från myndigheter eller fonder.

Insamlingsstiftelsen har inte 90-konto men går längre än svensk Insamlingskontroll ifråga om kraven på vilken andel av insamlade medel som ska gå till ändamålet. Svensk Insamlingskontroll kräver att minst 75 procent av verksamhetens insamlade kapital används till det uppgivna ändamålet och högst 25 procent får gå till insamlings- och administrationskostnader. I de sjuttiofem procenten ingår även en rad kostnader som exempelvis löner och resekostnader för personal vilket innebär att andelen som används till ändamålet sjunker ytterligare. 

Som jämförelse har vi i stiftelsen använt mer än 90% av insamlade medel 2019 till direkta kostnader, resterande del till insamlingsrelaterade kostnader och ingen andel till löner.